Guide för social trygghet

Guide för föreningarna 2022

Den här webbsidan innehåller mycket information om social trygghet och service för kroniskt sjuka, funktionshindrade och äldre personer.  Syftet med guiden är att ge en tydlig och aktuell information om social trygghet från en källa. Guiden är användbar för alla som är intresserade och den är också tillgänglig för social- och hälsovårdspersonal. För folk som är anställda i organisationer är guiden ett bra verktyg för rådgivning.

Förord

Guiden har skrivits av en arbetsgrupp av olika social- och hälsovårdsorganisationer. Medlemmar i arbetsgruppen är Hjärnförbundet, Hjärnskadeförbundet, Eläkeliitto, Pensionstagarnas Centralförbund, Hengitysliitto, IBD ja muut suolistosairaudet ry, invalidförbundet, Julkisen alan eläkeläisten liitto Kelo ry, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Centralförbundet för Mental Hälsa, Njur- och leverförbundet, Neuroförbund, Närståendevårdarnas förbund, Psoriasisförbundet, Finlands CP-förbund, Diabetesförbundet i Finland, Suomen nivelyhdistys, Finlands Hjärtförbund och Cancerpatienterna i Finland.

Den svenska översättningen är en kort version av den finska guiden. I varje kapitel finns det ett flertal länkar som leder dig vidare för mera information.

1. Som kund i social- och hälsovård

 Finlands grundlag garanterar varje medborgare rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. Dessutom ålägger grundlagen stat och kommuner att garantera alla rätten till tillräckliga social- och hälsotjänster.

Finlands grundlag och flera internationella konventioner om det mänskliga rättigheter regalerar jämlikhet och förbud mot diskriminering.  Utöver dessa finns det diskrimineringslag som regalerar befordran av jämlikhet, förbud mot diskriminering och bestämmelser om rättsskydd för diskriminerings objekt.

Alla myndigheter måste behandla sina klienter rättvist, ändamålsenligt och opartiskt. Klienterna ska få kostnadsfri rådgivning om hur de ska förbereda sina ansökningar, hur de ska gå tillväga vid överklagande och så vidare. Myndigheter ska handlägga ansökan utan dröjsmål. På klientens begäran ska myndigheten lämna en uppskattning av handläggningstiden och rapportera om ärendets framsteg. En skriftlig ansökan ska alltid ha ett skriftligt beslut. Av beslutet ska framgå hur ansökan har lösts och till vad klienten har rätt till.

Klienten har rätt till högkvalitativ och individuella social- och hälsovårdstjänster som är skrivits på vård- och serviceplan.  En social- och patientombudsman hjälper till i situationer där klienten har problem med tjänsterna. De kan tillexempel berätta om klientens rättigheter och ge råd vid klagomål.

Läs mer:

2. Ändringssökande, anmärkning och förvaltningsklagan

En klient eller patient kan begära omprövning eller söka ändring i ett individuellt beslut om han eller hon inte är nöjd med beslutet.

Klienten kan också överklaga om han eller hon inte är nöjd med servicen, vården eller bemötandet.

Läs mer:

3. Rörlighet och färdtjänst

Rörligheten för rörelsehindrade, funktionshindrade, sjuka och andra grupper stöds på olika sätt av stat, kommuner och transportförsäkringsbolag.

Kollektivtrafik (tåg, båtresor, flyg och bussar) ger rabatter, assistans och eskorttjänster. Staten stöder skolresor och arbetsresor och kommuner stödjer grundutbildningsresor.

Färdtjänster kan man få enligt handikappservicelagen och specialomsorgslagen. Tjänster kan också innehålla personlig assistans eller ledsagartjänst. Färdtjänster ordnas också på grund av socialservicelagen.  Gratis rörelsehjälpmedel kan beställas från sin egen vårdcentral eller centralsjukhus.

Om man resar med egen bil kan man ansöka bilskatteåterbäring på grund av kroppsskada. Kommunen kan ge stöd för köp av bil eller modifieringar av bilen. Från Ajovarma ansöker man parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Läs mer:

4. Boende och självständigt liv

Det finns olika tjänster för att stödja boende och självständighet enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen. De flesta tjänster ansöker man från sin egen hemkommun eller FPA. Tjänster som stödjer vardagsföreställning och deltagande är till exempel FPA:s bostadsbidrag, hemtjänst, hemsjukvård, personalassistans och ändringsarbeten i bostaden.

Läs mer:

5. Barn och barnfamilj

Det finns många olika tjänster som hjälper vardagslivet för barnfamiljer. Barnomsorgen stöds både ekonomiskt och genom stödtjänster.  I daghem och i skolan måste man ge individuellt stöd vid behov.  Barnens hälso- och socialvårds avgifter kan förenas med föräldrarnas i avgiftstaket för hälso- och sjukvård. FPA ordnar rehabiliterings- och anpassningskurser för barn, unga och vuxna samt för deras familjer och närstående.

Läs mer:

6. Uppehälle

När en person blir sjuk eller skadad kan kanske han eller hon inte längre arbeta. Hur kompenserar man en förlorad arbetsinkomst? Att bli sjuk eller skadad kan leda till ett ekonomiskt kaos. Då kan man få hjälp från ekonomi- och skuldrådgivning.

Läs mer:

7. Avgifter och ersättningar för sjukvård   

Folkpensionsanstalten kan betala ut ersättning för till exempel medicinska avgifter, undersökningar och behandlingar som ordinerats av läkare samt läkarintyg. Det är också möjligt at få ersättning för resor på grund av sjukdom, graviditet eller rehabilitering. I mittFPA service kan man sköta nästan alla FPA-ärenden och övervaka hur ansökan går vidare.  

I kommunala social- och hälsovårdstjänster finns det kalenderårligt avgiftstak det vill säga maximal kostnad för klientavgifter. Kommuner och kommunförbund kan ta betalt maxpriser för tjänster enligt lagen eller ställa lägre avgifter. Om en låg inkomstklient har svårigheter at betala avgifter kan kommunen beräkna avgiften eller bestämma att inte ta betalt.

Läs mer:

8. Rehabilitering

Rehabilitering syftar till att förbättra en persons fysiska, mentala och/eller sociala funktionsförmåga. Meningen är att stödja personens självständighet och välfärd både i vardagslivet och i olika skeden av livet. I följande länkar kan du läsa mer av målen för rehabilitering, rehabiliteringssystemen, olika möjligheter för rehabilitering och hur man ansöker rehabilitering.

Läs mer:

9. Hjälpmedel

Utöver tillgänglighetslösningar behövs ofta hjälpmedel. Med olika hjälpmedel kan en person med funktionsnedsättning på grund av sjukdom, handikapp, åldrande eller utvecklingsförsening klara sig så självständigt som möjligt i hemmet, skolan, studierna, arbetet och fritiden, trots sina funktionsnedsättningar.

En funktionsnedsättning kan identifieras av dig själv eller av en anhörig, en närstående, en professionell, en arbetsgivare eller skolan. Var och en av dessa kan fungera som initiativtagare vid upphandling av hjälpmedel.

Läs mer:

10. Arbetsolycksfalls-, yrkessjukdoms- och trafikförsäkring

Ersättning för olycksfall i arbetet, trafikskador och yrkessjukdomar fastställs direkt i lag. Utöver lagstadgade försäkringar finns även frivilliga personförsäkringar som olycksfallsförsäkring, reseförsäkring, livförsäkring och sjukförsäkring. Deras ersättningskriterier bestäms i enlighet med försäkringsvillkoren. Försäkringsvillkoren för sjukvårds- och rehabiliteringsförmåner varierar beroende på försäkringsbolag.

Läs mer:

11. Skatteavdrag

Beroende på handikapp eller sjukdom är det möjligt att ansöka om vissa skatteavdrag i vissa situationer. Dessa är bl.a bilskatteåterbäring på grund av kroppsskada och avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga. Hushållsavdraget är också till hjälp vid upphandling av tjänster.

Personer som är i behov av socialvård kan ha hemservice och stödtjänster inom hemservicen i form av socialvårdstjänster momsfri. Socialvård ordnas när en persons funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, åldern eller handikapp.

Läs mer: 

12. International social trygghet

En person som bor i Finland kan tillfälligt vistas utomlands och ändå omfattas av den finska socialförsäkringen. När man flyttar utomlands på grund av studier, arbete, jobbsökande eller om man flyttar utomlands permanent, ska man var i kontakt med FPA i god tid innan man flyttar.

När man reser utomlands behöver man eventuellt ta med sig mycket medicin. Innan man reser måste begränsningarna för import av läkemedlet och nödvändiga handlingar klargöras.

EU:s patientdirektiv klargör patienters rättigheter i situationer där de söker vård i ett annat EU-land. Utgångspunkten är att en person kan söka sjukvård från ett annat EU-land och Norge.

Läs mer: 

13. Tjänster som främjar sysselsättningen

Enligt Finlands grundlag ska offentliga myndigheter främja sysselsättningen och sträva efter att garantera alla rätten till arbete. Det gäller även personer med funktionsnedsättning och långvariga sjukdomar.

Arbete regleras av olika lagar till exempel arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, diskrimineringslagen och lag om företagshälsovård. Löner och andra anställningsvillkor för anställning ska vara i enlighet med kollektivavtal och lagstiftning.

Har man frågor om arbetet kan man kontakta en förtroendeman, skyddsombuden företagshälsovården eller ett fackförbund.

Diskrimineringslagen förbjuder också all form av diskriminering i anställning. Diskriminering är också förvägran av rimlig anpassning för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer:

14. Studier

Tjänster relaterade till studier inkluderar ekonomiskt stöd, yrkesvalstjänster, specialundervisning, arbetsmarknadsutbildning och studier som yrkesinriktad rehabilitering.

Utvidgandet av läroplikten trädde i kraft 1.8.2021, och studierna på andra stadiet blev avgiftsfria.

Läroplikten tar slut när man fyller 18 år eller då man före det avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen).

Läs mer:

15. När en anhörig dör

När en anhörig dör finns det många saker att ta itu med mitt i sorgen. Hjälp och råd finns  bland annat hos de professionella som vårdat henne/honom, församlingar och begravningsbyrån.

En läkare som tagit hand om den avlidne skriver ett begravningstillstånd och ett dödsbevis. Praktiska arrangemang för gravsättning kan göras i väntan på ett begravningstillstånd. Dödsbeviset skickas direkt till myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, varifrån informationen skickas till bland annat för FPA, församlingen och flertalet banker och försäkringsbolagen.

Med intygen som man får från befolkningsdatasystemet kan man hantera praktiska ärenden till exempel i banken och i försäkringsbolagen.

Dödsboets delägare får information från banken om sina avlidna släktingars bankkonton och instruktioner om att till exempel  avbryta autogiro och beställa handlingar för bouppteckning.

Från kontona kan man täcka kostnaderna för begravningen och betala den avlidnes räkningar, men de kan inte tas ut innan bouppteckningen är skrivits.

Läs mer: